Bilden visar ett fält med en jordbruksmaskin. Varje år återför vi cirka 30 000 ton avvattnat slam till kretsloppet

Slam

Det fasta material som avskiljs från avloppsvattnet vid reningen kallas för slam. Varje år producerar vi cirka 30 000 ton avvattnat slam på Käppalaverket. Slammet sprids sedan på åkermark, vilket gör att bland annat fosfor och kväve återförs till kretsloppet.

Kretsloppet kräver kvalitet

Käppalaförbundets slamproduktion är sedan 2008 certifierad enligt Svenskt Vattens certifieringssystem Revaq som innebär striktare kvalitetskrav än svensk lagstiftning. En viktig del i Revaq är uppströmsarbete, att aktivt arbeta med att minska mängden miljöskadliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet. Där ligger Käppalaförbundet i framkant med vårt arbete för att stoppa miljöskadliga ämnen vid källan.

Du kan själv påverka slammets kvalitet, genom att bara spola ner kiss, bajs och toalettpapper i avloppet. Spola aldrig ner miljöfarliga ämnen.

Över 200 ton fosfor till kretsloppet

Käppalaförbundets Revaq-arbete kontrolleras varje år av en oberoende revisor. Slammet som produceras på Käppalaverket uppfyller med god marginal de krav som ställs i svensk lagstiftning och i Revaq.

Under 2019 spreds allt slam som producerades på Käppalaverket, cirka 30 000 ton, på åkermark. Det innebär att över 200 ton fosfor återfördes till kretsloppet.

Alternativ till slamspridning på åkermark

I dag är alternativen till slamspridning på åkermark deponitäckning, jordtillverkning eller förbränning tillsammans med avfall, vilket innebär att kretsloppet av fosfor och andra näringsämnen bryts.

Om slam förbränns enskilt eller tillsammans med biobränsle finns det däremot en möjlighet att utvinna fosfor ur askan. Detta är en metod som är under utveckling, men som inte används storskaligt i dag, bland annat eftersom den kräver stora mängder kemikalier och energi.

Käppalaförbundet undersöker alternativ där fosfor, och helst även andra näringsämnen och det organiska materialet, kan tas tillvara. Vi deltar bland annat i flera utvecklingsprojekt tillsammans med andra avloppsreningsverk, universitet och forskningsinstitut.

Slambehandling på Käppalaverket

När avloppsvattnet renas i Käppalaverket bildas två typer av slam: primärslam från försedimenteringen och överskottsslam från den biologiska reningen. Slammet behandlas sedan gemensamt i två steg: först rötas det i anaerob miljö (mikroorganismer som inte kräver tillgång till fritt syre) i våra rötkammare och därefter följer en mekanisk avvattning i centrifuger.

Så fungerar rötningsprocessen

Syftet med rötningen är att minska slamvolymen och stabilisera slammet. Rötning innebär att det lättnedbrytbara organiska innehållet i slammet bryts ned av mikroorganismer. Då stabiliseras slammet, vilket gör det lättare att avvattna och ger mindre upphov till dålig lukt. Rötningsprocessen sker vid cirka 35 grader Celsius och kräver lång uppehållstid. Varje slampartikel uppehåller sig i genomsnitt cirka tre veckor i Käppalaverkets rötkammare. Vid rötningen bildas biogas som uppgraderas till fordonsgas och används till SL-bussar i Stockholm.

Så fungerar avvattningen

Det rötade slammet avvattnas mekaniskt i fem centrifuger. För att få en hög torrsubstanshalt och ett rent rejektvatten som kan ledas tillbaka till reningsverket, tillsätter vi polymer (en kemikalie) som hjälper till att separera slammet från vattnet.

Slammets torrsubstanshalt efter avvattningen ligger på ungefär 25 procent. En bra avvattning är viktig, eftersom vi på så sätt kan minska de slammängder som transporteras bort från Käppalaverket.

Broschyr om resursutvinning

Dela sidan