Slam

Åker, foto.

Varje år produceras cirka 30 000 ton avvattnat slam på Käppalaverket. Käppalaförbundet arbetar för att i så stor utsträckning som möjligt återföra fosfor, kväve, mikronäringsämnen och organiskt material till kretsloppet genom att sprida slam på åkermark.

Kretsloppet kräver kvalitet

Käppalaförbundets slamproduktion är sedan 2008 certifierad enligt Svenskt Vattens certifieringssystem Revaq som innebär striktare kvalitetskrav än svensk lagstiftning. En viktig del i Revaq är uppströmsarbetet där Käppalaförbundet ligger i framkant med sitt arbete för att stoppa miljöskadliga ämnen vid källan.

Käppalaförbundets Revaq-arbete kontrolleras årligen av en oberoende revisor. Slammet som produceras på Käppalaverket uppfyller med god marginal de krav som ställs i svensk lagstiftning och i Revaq.

Under 2019 spreds allt slam som producerades på Käppalaverket, cirka 30 000 ton, på åkermark. Det innebär att över 200 ton fosfor återfördes till kretsloppet.

I dag är alternativen till slamspridning på åkermark deponitäckning, jordtillverkning eller förbränning tillsammans med avfall, vilket innebär att kretsloppet av fosfor och andra näringsämnen bryts.

Om slam förbränns enskilt eller tillsammans med biobränsle finns det däremot en möjlighet att utvinna fosfor ur askan. Detta är en metod som är under utveckling, men som inte används storskaligt i dag, bland annat eftersom den kräver stora mängder kemikalier och energi.

Käppalaförbundet undersöker alternativ där fosfor, och helst även andra näringsämnen och det organiska materialet, kan tas tillvara och deltar i flera projekt tillsammans med andra avloppsreningsverk, universitet och forskningsinstitut.

Mer information om vårt uppströmsarbete.
Läs mer om hur vi använder slammet och vad det innehåller i våra miljörapporter.

Slambehandling på Käppalaverket

När avloppsvattnet renas i Käppalaverket bildas två typer av slam: primärslam från försedimenteringen och överskottsslam från den biologiska reningen. Slammet behandlas sedan gemensamt i två steg: först rötas det i anaerob miljö (mikroorganismer som inte kräver tillgång till fritt syre) och därefter följer en mekanisk avvattning i centrifuger.

Så fungerar rötningsprocessen

Syftet med rötningen är att minska slamvolymen och stabilisera slammet. Rötning innebär att det lättnedbrytbara organiska innehållet i slammet bryts ned av mikroorganismer. Då stabiliseras slammet, vilket gör det lättare att avvattna och ger mindre upphov till dålig lukt. Rötningsprocessen sker vid cirka 35 grader Celsius och kräver lång uppehållstid. Varje slampartikel uppehåller sig i genomsnitt cirka tre veckor i Käppalaverkets rötkammare. Vid rötningen bildas biogas som uppgraderas till fordonsgas och används till SL-bussar i Stockholm.

Så fungerar avvattningen

Det rötade slammet avvattnas mekaniskt i fem centrifuger. För att få en hög torrsubstanshalt och ett rent rejektvatten som kan ledas tillbaka till reningsverket, tillsätts polymer som hjälper till att separera slammet från vattnet. Slammets torrsubstanshalt efter avvattningen ligger på ungefär 25 procent. En bra avvattning är viktig, eftersom man på så sätt kan minska de slammängder som transporteras bort från Käppalaverket.

Länkar