Uppgifter och experiment

Här hittar du förslag på uppgifter och experiment om avloppsrening och kretslopp. Förslag på lektionsupplägg hittar du under Lärarhandledning.

För att eleverna ska få ut så mycket som möjligt av uppgifterna rekommenderar vi att ni först tittar på våra filmer om avloppsrening, diskuterar och svarar på våra frågor.

Filmer
Frågor kopplade till filmerna

Experiment

Vad löser upp sig? 

Det är bara toalettpapper som får spolas ner i toaletten, allt annat papper ska slängas i papperskorgen. Men varför är det så? I det här experimentet får eleverna själva ta reda på varför det bara är toalettpapper som hör hemma i avloppet.

Gör så här:

  1. Fyll två glas med vatten. I ett av glasen lägger du ner ett ark toalettpapper och i det andra glaset lägger du ner ett ark hushållspapper eller en våtservett. Blanda med en sked i vart och ett av glasen och låt stå i minst en timme.
  2. Låt eleverna gissa vad som kommer att hända med papprena i glasen. När en timme har gått tar du fram glasen och undersöker dem tillsammans med eleverna. Vad har hänt? Vad har löst upp sig, och vad har inte löst upp sig?
  3. Diskutera varför det är viktigt att bara rätt saker spolas ner i avloppet.

Bygg ett eget avloppsreningsverk – steg för steg

På Käppalaverket renas avloppsvatten stegvis med hjälp av olika metoder. I det här experimentet får eleverna prova några av de metoder som används och själva testa hur rent de kan få vattnet.

Gör så här:

  1. Ställ upp fem skålar på rad. De ska motsvara Käppalaverkets fem reningssteg.
  2. Häll upp vatten i ytterligare en skål och låt eleverna smutsa ner vattnet så att det efterliknar avloppsvattnet som kommer till Käppalaverket. Exempel på smuts kan vara tops, jord, papper, kaffe, saft, tandkräm med mera. Blanda om vattnet ordentligt.
  3. Sila ”avloppsvattnet” genom ett durkslag/sil ner i den första skålen. Det ska motsvara Käppalaverkets grovrening. Låt eleverna diskutera vad som fastnar i silen och vad som inte gör det.
  4. Häll över vattnet till den andra skålen. Vänta ett tag så att tunga partiklar kan sjunka till botten. Detta ska motsvara försedimenteringen. Låt eleverna diskutera vad som händer med vattnet.
  5. Häll över vattnet till den tredje skålen. Se till så att det som har sjunkit till botten inte kommer med. Det tredje steget är biologisk rening och kan vara svårt att efterlikna, eftersom det inte går att se mikroorganismerna eller vad de gör. Men för att mikroorganismerna ska kunna göra sitt jobb bra behöver man tillsätta luft i reningssteget. Det kan eleverna göra genom att blåsa med ett sugrör i vattnet. Låt dem reflektera kring vad som händer och diskutera hur mikroorganismerna hjälper till att rena vattnet.
  6. Häll över vattnet i den fjärde skålen. Vänta ett tag så att de partiklar som finns kvar kan sjunka till botten. Detta ska motsvara eftersedimenteringen. Låt eleverna diskutera vad som händer med vattnet.
  7. Filtrera slutligen vattnet genom ett kaffefilter som är fyllt med sand och, om det går, lecakulor. Se hur vattnet sakta rinner igenom filtret ner i den femte skålen. Detta ska motsvara sandfiltreringen. Låt eleverna diskutera vad som händer med vattnet.
  8. Nu är reningen klar. Låt eleverna diskutera och reflektera: Hur rent blev vattnet? Hur ser vattnet ut efter reningen jämfört med innan? Var det något som inte gick att rena bort?

Poängtera att renat avloppsvatten inte går att dricka, men att det kan släppas ut i naturen utan att det är skadligt för miljön.

Uppgifter

Rita, pyssla eller bygg ett avloppsreningsverk eller kretsloppet och visa hur det fungerar

Låt eleverna utgå från det som de har lärt sig i filmerna och som de har diskuterat, eller låt dem tänka helt fritt.

Smarta idéer för framtiden

Hur tror ni att avloppsreningsverk kommer att se ut i framtiden? Tror ni att man kommer att behöva rena bort samma saker som idag? Rita och beskriv. Om ni vill, skicka gärna era förslag på lösningar till oss.

Titta på kartan

Över en halv miljon människor får sitt avloppsvatten renat i Käppalaverket. Förutom hushåll är det också avloppsvatten från bland annat skolor, sjukhus och industrier. Beroende på var man bor kan avloppsvattnet ha färdats flera mil innan det kommer fram till Käppalaverket.

Titta på kartan och markera: Var ligger Käppalaverket? Var ligger Östersjön? Var ligger er kommun?

Den röda linjen på kartan är Käppalaverkets avloppstunnel där allt avloppsvatten som spolas ner färdas innan det kommer fram till reningsverket. Tunneln är 6,5 mil lång. Diskutera i klassen: Hur långt är det egentligen? Och hur kommer vattnet till avloppstunneln från din toalett?
Kartan i JPEG-format. Öppnas i ny flik.
Här hittar du kartan i pdf-format. Öppnas i ny flik.

Para ihop ord

Låt eleverna, enskilt eller två och två, koppla ihop ord om avloppet och kretsloppet med en kort förklaring om vad orden betyder.
Ord och förklaring i pdf-format. Öppnas i ny flik.

Hur ser det ut på skolan?

Låt barnen spana på skolan: Finns det papperskorg på alla toaletter där man slänga sitt skräp? Finns det information om vad man får spola ner i toaletten, och vad man inte får spola ner?

Intervjua och utbilda en vuxen

Låt barnen intervjua en vuxen som de känner om hen vet vad man får och inte får spola ner i toaletten. Har hen papperskorg i badrummet? Har hen någonsin slängt skräp i toaletten? Vad slängde hen i så fall i och varför? Låt barnen förklara för den vuxne vad som gäller.