Del 2 - Så byggdes Käppalaverket, avloppstunneln och övriga anläggningar

Att bygga ett stort avloppsreningsverk som Käppalaverket, en över 60 kilometer lång tunnel som skulle föra avloppsvattnet från medlemskommunerna till verket samt ett antal anläggningar utmed tunneln, var ett jätteprojekt. Byggarbetet delades upp i fyra huvudetapper och pågick under tolv år under perioden 1958-1969.

Första etappen

Den 1 oktober 1958 satte byggarbetet igång. Steg ett innebar förberedelsearbete för arbetstunnlar och transportschakt för bygget. Den 6 november gick det första sprängskottet vid korsningen mellan Norra Kungsvägen och Ägirvägen på Lidingö.

Berget bestod till största delen av hård och tät granit. Vid arbeten i berg är detta en svårbestämbar faktor som kan innebära ovälkomna överraskningar. Emellanåt gick man på sprickzoner, men dessa kunde säkras med hjälp av injektering eller armering och inklädnad med betong i berget.

Tunnelbygget fortsatte fram till Sticklinge på nordvästra Lidingö där ventilationsanläggningen Spisen anlades.

Andra etappen

Parallellt med huvudtunneln arbetade man med den stora pumpstationen i Käppala. Denna skulle säkra att det renade avloppsvattnet sedan kunde släppas ut i Halvkakssundet med självtryck efter reningen. Huvudtunneln befinner sig här 18 meter lägre än havsytan och pumpas upp 24 meter, med hjälp av åtta pumpar.

Maxkapaciteten var 600 kubikmeter avloppsvatten per minut, vilket motsvarar ungefär 70 badkar.

Tredje etappen

Tunnelbygget fortsatte i den tredje etappen och byggdes från anläggningen i Långängsstrand i Danderyd norrut för att ansluta Käppalaförbundets fastlandskommuner. Mellan Spisen på Lidingö och Långängsstrand byggdes en dykartunnel under Lilla Värtan.

Tunnelsystemet förgrenades i tre delar: en tunnel från Täby, en från Sollentuna och en från de två tunnlarnas föreningspunkt vid Danderyd. Utöver de tre tunneldelarna byggdes också anslutnings- och påslagstunnlar för avloppen från de samhällen som passerades.

Tunneln byggdes med en promilles lutning så att avloppsvattnet kunde rinna med självfall. Längsmed tunneln byggdes två stora pumpstationer där vattnet lyftes, en i Antuna i Upplands Väsby och en i Edsberg i Sollentuna. Dessutom byggdes tre ventilationsanläggningar, varav två placerades i Danderyd, en i Rinkebyskogen och en vid Stocksunds vattentorn, och en i Karby i Täby.

Halvvägs in i byggprojektet beslöts det att även Märstas och Upplands-Bros kommuner skulle anslutas till Käppalaförbundet, så tunnelarbetet expanderade till det dubbla.

Avloppstunneln skulle till slut komma att bli ungefär 65 kilometer lång.

Sista etappen

I projektets slutskede ställdes krav på ökad kapacitet och möjlighet till framtida utbyggnad. Eftersom regionen väntades växa mycket under de kommande decennierna ville man ha klart för sig vilken som var den absoluta dimensioneringen för anläggningarna. Tunnlar och ledningar kan vid behov byggas ut genom dubblering eller förstärkning på annat sätt. Den mer problematiska faktorn var avloppsreningsverket som nu var dimensionerat för 450 000 personekvivalenter. Frågan var när man skulle nå denna gräns.

Branta kurvor i folkmängdsökning talade för att en utbyggnad skulle krävas inom ett eller ett par decennier. Man gjorde därför beräkningar på hur mycket av bergmassivet som kunde sprängas ut vid en framtida utbyggnad och hur man skulle undvika kollision med bebyggelsen kring berget. År 1966 fastställdes till slut vilka utbyggnadsgränser som fanns. Inom denna fanns utrymme för dubbla antalet bassänger, vilket skulle innebära en fördubbling av kapaciteten och medge en anslutning av 900 000 personekvivalenter.

Intensivt arbete i projektets slutskede

Under sista etappen byggdes själva reningsverket. Sprängningsarbetena pågick 1965-1968 och parallellt med det kunde installationsarbetena för reningsprocessen påbörjas. Entreprenören satte in alla sina resurser för att allt skulle bli färdigt inom vattendomens tidsfrist – med marginal för oförutsedda svårigheter med den slutliga injusteringen av processen. Sprängarbetena pågick mellan kl. 06.00 och 23.00, vilket var precis vad sprängarlagen tillät. Totalt sprängdes uppemot 250 000 kubikmeter berg bort.

Samtidigt som sprängningsarbetena pågick arbetade en särskild enhet i entreprenaden med att bygga kontorsbyggnad, maskinhus, filterbyggnad, slamlager och ventilationsskorsten samt iordningsställa området.

Käppalaverket fick sex parallella reningslinjer. Avloppsvattnet passerade först rensgaller där de grövsta föroreningarna togs bort. Därefter följde sandavskiljning och försedimentering. Sedan fördes vattnet till den biologiska reningen med aktivt slam. Därefter tillsattes aluminiumsulfat för flockning och fällning av fosfor och slutligen leddes vattnet till eftersedimenteringbassänger.

1969 var hela det stora projektet till slut klart. Den 17 oktober invigdes Käppalaverket under högtidliga former av jordbruksministern. Äntligen kunde avloppsvattnet från Käppalaförbundets medlemskommuner börja renas, vilket var en stor vinst för miljön.

Logotyp Käppalaverket 50 år

Käppalaverket 50 år

I år är det 50 år sedan Käppalaverket togs i drift för första gången. Det uppmärksammar vi med en faktaserie om verket. Häng med och lär dig mer om ett av Sveriges största avloppsreningsverk.
Käppalaverket 50 år

Avloppstips

Ta del av alla våra tips och bidra till en bättre miljö.
Skärgård

Anslagstavla - kungörelser, kallelse med handlingar och protokoll

Här hittar du kungörelser, kallelse med handlingar och protokoll från Käppalaförbundets förbundsfullmäktige, styrelse och valberedning.
Anslagstavla - kungörelser, kallelse med handlingar och protokoll

Följ Käppalaförbundet i sociala medier