Begränsad inverkan på årsavgiften trots stora investeringar

Käppalaförbundet är inne i en period med utökad investeringstakt. Stora investeringar måste genomföras för att förbundet ska kunna uppfylla nya skärpta utsläppsvillkor, öka kapaciteten då invånarna i medlemskommunerna blir fler men också för att delar av anläggningarna är i behov av omfattande renovering. Investeringarna leder till ökade kapitalkostnader, men tack vare en ökad befolkning och fördelen att det är många som delar på kostnaderna väntas relativt begränsad inverkan på den årsavgift som medlemskommunerna betalar till förbundet.

Käppalaförbundet är inne i en period med stora investeringar. I förbundets investeringsplan för perioden 2019-2025 prognostiseras investeringar till ett värde av cirka 200 Mkr per år.

Är det verkligen nödvändigt att investera så mycket? Svaret är ja. Och det finns flera orsaker till varför.

Skärpta utsläppsvillkor, ökad belastning och renoveringsbehov

Skärpta utsläppsvillkor. En stor del av den kommande periodens investeringar hänger samman med Sveriges åtaganden att minska utsläppen av näringsämnen i Östersjön enligt EU:s vattendirektiv och Baltic Sea Action Plan, som är en överenskommelse mellan Östersjöländerna. För Käppalaförbundets medlemskommuner har det medfört att förbundet har fått ett nytt verksamhetstillstånd av Länsstyrelsen med skärpta utsläppsvillkor för kväve, fosfor och organiska föroreningar. För att klara de nya tillståndskraven måste förbundet förändra och anpassa reningsprocessen i Käppalaverket och göra den ännu mer effektiv. Det är flera omfattande investeringar som måste genomföras. Just nu pågår ett försök i fullskala för att testa och utvärdera hur den nya reningsprocessen ska utformas på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.

Ökad belastning. Förbundet behöver också genomföra investeringar för att öka kapaciteten i Käppalaverket. Befolkningsökningen i medlemskommunerna ligger på cirka 1,5-2 procent per år, vilket innebär att Käppalaverket varje år får ett tillskott på avloppsvatten från motsvarande ungefär 15 000 personer. För att kunna hantera de större mängderna avloppsvatten är ett antal kapacitetshöjande investeringar nödvändiga att genomföra. Samtidigt har denna ökade anslutning en avgiftssänkande effekt då det blir fler personer som delar på de fasta kostnaderna.

Renoveringsbehov. Käppalaverket och övriga anläggningsdelar, exempelvis pumpstationer utmed tunnelsystemet, är i ständig drift och måste fungera dygnet runt, året om utan avbrott. Vissa anläggningsdelar har inte renoverats sedan de togs i drift i slutet på 1960-talet och det finns ett stort behov av renovering för att garantera driftsäkerheten.

Diagram som visar Käppalaförbundets investeringar och avskrivningar mellan 1958 och 2034.Klicka på diagrammet för att se det i större format.

Käppalaförbundets nettoinvesteringar och avskrivningar åren 1958-2034 (prognos för åren 2019-2034). Alla värden är indexuppräknade. Käppalaförbundet har haft två tidigare investeringstoppar sedan förbundet bildades 1957. Den första var på 1960-talet när Käppalaverket och tunnelsystemet byggdes och den andra under åren 1994-2000 då verket moderniserades, byggdes ut och kväverening infördes. Framöver väntas två toppar till. Dels en topp den närmaste 7-årsperioden då Käppalaverket måste anpassas för att klara skärpta utsläppsvillkor, kapaciteten behöver ökas och renoveringar genomföras. Dels längre fram i tiden då det förväntas att läkemedelsrening införs och slamhanteringen måste ses över. 

Begränsad kostnadshöjning för kommuninvånaren

Käppalaförbundet är ett stort kommunalförbund där många är med och delar på de fasta kostnaderna, vilket i sig gör att den avgift som den enskilde abonnenten betalar för att få sitt avloppsvatten renat kan hållas låg. I och med att invånarantalet dessutom ökar i förbundets medlemskommuner fördelas också årsavgiften ut på fler abonnenter, vilket gör att kostnadsökningar blir mindre kännbara för den enskilde abonnenten.

Förbundets investeringar finansieras med lån. Den kommande periodens investeringar leder därför till ett ökat lånebehov vilket gör att kapitalkostnaderna, det vill säga räntekostnaderna och avskrivningarna, ökar.
Årsavgiften som medlemskommunerna betalar för att få sina invånares avloppsvatten renat i Käppalaverket har under en lång period legat på en stabil nivå och är i jämförelse med övriga landet låg. Även den totala VA-taxan, där även dricksvatten och övrig VA-verksamhet ingår, är i jämförelse med övriga landet låg. Den varierar mellan kommunerna men är i medeltal cirka 75 procent av den genomsnittliga avgiften för VA i Sverige år 2018.1)

På grund av rådande investeringsläge krävs nu höjningar av årsavgiften med start år 2019 och med en utplaning kring år 2023. Samtidigt är de väntade nivåerna i princip en återgång till den avgiftsnivå som rådde för cirka tio år sedan.

Käppalaförbundets andel av den totala VA-taxan som en kommuninvånare betalar varierar mellan medlemskommunerna men är i medeltal 13 procent. Resterande andel står kommunens övriga VA-verksamhet för. Förbundets utökade investeringsverksamhet väntas därför leda till en höjning av VA-taxan med knappt 1 procent per år som medeltal för kommunerna.

Ett annat sätt att beskriva förändringen är att en genomsnittlig husägare i Stockholms län, som i dag betalar en årlig total VA-taxa på lite mer än 6 000 kr, beräknas få en höjning av denna kostnad med mindre än 50 kr per år under en 5-årsperiod.

Diagram som visar Käppalaförbundets årskostnad per ansluten personekvivalentKlicka på diagrammet för att se det i större format.

Käppalaförbundets årskostnad per ansluten personekvivalent, det vill säga vad det kostar för motsvarande en person att få sitt avloppsvatten renat i Käppalaverket. Historiska värden i mörkblått och förväntade framtida prognostiserade värden i ljusblått. Alla värden är indexuppräknade.

Not 1

Den genomsnittliga månadskostnaden för Typhus A i hela landet var 608 kr per månad år 2018. För Käppalaförbundets medlemskommuner var den i medeltal 457 kr per månad.

Den genomsnittliga månadskostnaden för Typhus B i hela landet var 381 kr per månad år 2018. För Käppalaförbundets medlemskommuner var den i medeltal 283 kr per månad.

Källa: Svenskt Vattens VA-statistik för 2018.

Logotyp Käppalaverket 50 år

Käppalaverket 50 år

I år är det 50 år sedan Käppalaverket togs i drift för första gången. Det uppmärksammar vi med en faktaserie om verket. Häng med och lär dig mer om ett av Sveriges största avloppsreningsverk.
Käppalaverket 50 år
Skärgård

Anslagstavla - kungörelser, kallelse med handlingar och protokoll

Här hittar du kungörelser, kallelse med handlingar och protokoll från Käppalaförbundets förbundsfullmäktige, styrelse och valberedning.
Anslagstavla - kungörelser, kallelse med handlingar och protokoll

Följ Käppalaförbundet i sociala medier